hejdå blogg.se


Min tid på blogg.se är över. Mitt fina och långa arkiv behåller jag här men vill ni fortsätta följa mig hittar ni mig på nouw.com/almajohanna 

Välkomna! Hoppas ni följer med mig. Puss 

16


Kära 16-åriga Johanna. 
 
Jag vet att allting känns tungt, att du planerat in denna födelsedag och sett den som något stort tillsammans med vänner du haft så varmt om hjärtat och som sedan inte vill dela den med dig, sanningen är att du inte kommer tillbringa någon mer födelsedag tillsammans med dom, ni kommer inte tillbringa en enda dag till. Vänskapen är över och även om du sitter på en sanning som du vet är så rätt och riktig så kommer dom aldrig vilja lyssna på den, precis som ni aldrig kommer kunna skratta tillsammans åt er första fylla, eller gamla barndomsminnen. Så släpp det, släpp det bara, du ska inte sitta i flera år och sörja över detta. Förbered dig istället på att bygga upp en så stark fasad som möjligt för du kommer känna dig ensam, obetydlig, värdelös, det kommer vara en process att komma till samma fest och det kommer kastas ord över dig, det du inte får glömma är att du är bra, du är inte värdelös och livet är inte det även om det känns som det. Stäng dig inte inne, det är okej att gråta när du varit på platser där du känt dig som sämst, undvik inte staden du växt upp i, det är fortfarande din hemstad som du borde känna dig trygg i. Upp med huvudet och visa att du är stark även om det brister inuti. 
 
Och den där första kärleken, den kommer vara spännande och intensiv så länge det varar, du kommer vara lyckligast i världen ena dagen och krossad nästa, alltså, det är egentligen inte värt det. Du kommer inse när du blir äldre att det kanske bara var skit till och med det fina. Men du kommer lära dig vad kärlek är och även om det är något du kanske kommer bli rädd för så kommer du även inse vad som är viktigt, var dig själv, du ska aldrig behöva förändra dig själv för att bli älskad. 
 
Du kommer se kapitel 16 som det värsta året i ditt liv. Och när det börjar gå mot sitt slut kommer sista smällen, den som kommer få dig att fundera på om livet ens är värt att leva. Svart, hela världen kommer bli svart och det kommer göra så ont att ingen smärta i världen skulle kunna göra ondare och du får inte förneka detta utan det är någonting du måste förstå och ta dig igenom för annars kommer du aldrig ta dig framåt igen. Även om det känns som att hela världen är emot dig nu och du står ensam, även om du inte vet vad som är fel så är det dags att lära känna dig själv nu, för nu har du bara dig själv och det är din uppgift att se till att du tar dig ur detta och växer dig starkare och för Guds skull, glöm inte att du aldrig gjorde fel. 
 
Kära 16-åriga jag. 
 
Det är tufft nu men det blir bättre tro mig. Du kommer hitta vänner som förstår dig och älskar dig, du kommer bli förvånad över hur gamla vänskaper kommer blomma igen och du kommer beundra människor som vet hur det är att kämpa, du har aldrig varit ensam, det finns fler som känt hur livet svikit dom och ni kommer ta så mycket lärdom av varandra. Det är bra att du valt att gå din egen väg när det kommer till gymnasiet och att du inte följde någon annan, dina tre år på gymnasiet kommer ge dig chansen att finna dom sista pusselbitarna till vem du verkligen är och vad du vill göra med livet. Nu vet jag att du bara vill ifrån den här staden och alla dessa människor som aldrig förstod eller kunde stå för att dom sårade, och jag lovar dig du kommer att komma därifrån, ta en dag i taget sen är du i dina drömmars stad och det kommer du vara värd, som du har kämpat. 
Modig är också något du kommer bli, du som är så feg, när du lär dig att visa framfötterna kommer otroligt många dörrar öppna sig för dig och du kommer få ta del i så mycket lärdom och träffa så många människor som du kan ha hjälp utav i framtiden, ta vara på det. 
 
Kärlek det är ingenting du ska jaga, njut av att bara ha dig själv att anpassa dig efter, hitta sätt att älska dig själv, träningen kommer bli något du älskar, verkligen älskar men även om du är motivationslös och har perioder då du inte kan fokusera så måste du förstå att du är fin som du är. Vad andra tycker har ingen betydelse, allt du gör ska vara för din egen skull och för ditt egna mående. Killar finns det gott om och du kommer träffa en del, stressa inte fram något, jag vet att du söker någon slags trygghet och att du försöker fylla ut den där platsen av tomhet i hjärtat, men du måste förstå att den inte går att ersätta, varken utav en kille eller vän. Och med det sagt måste du även stå upp för dig själv och inte låta någon trampa på dig, du kan inte mena allvar med att du faktiskt tror att det är allt du är värd, säg ifrån. 
 
Kära Johanna 
 
Allting kommer bli bra, bättre än bra. Det kanske hände saker som du kommer bli påmind om ett tag framöver och som påverkade dig som människa men det kommer ändå leda dig till allt fint som du drömt om och som kommer bli verklighet. Jag ser upp till dig som lyckades komma upp till toppen igen även fast du hade en lång och kämpig uppförsbacke, att du vågar stå för smärtan men att du idag även kan stå upp för dig själv och känna stolthet över vem du är, du är inte den som pekar på henne och skrattar tre år senare, du är inte den som snackade skit eller svek utan svar, du är så mycket bättre och det har du alltid tro det eller ej varit alltid varit. Idag kan du blicka tillbaka och se hur allting haft en mening, hur saker som fallit isär fått andra saker som är starkare och falla ihop, nu är det slut med att blicka tillbaka, jag vet att blicken har vänts om så många gånger och att hjärtat då fallit isär men nu fokuserar vi framåt mot det som faktiskt får hjärtat att enbart slå dubbelslag av lycka. 
Glöm inte att titta omkring dig, det är helt fantastiskt visst då? Du har en stor familj fylld av kärlek, du fick dina syskonbarn efter många om och men, dom ger dig den starkaste kärleken och livslusten, det är en magisk känsla som du måste ta vara på. 
 
Kanske hade dessa ord varit nödvändiga och fantastiska, kanske hade dom hjälpt eller inte alls, vad spelar det för roll egentligen? Du har tagit lärdom, växt och blivit starkare. 

2/7


Jobb och ännu mer jobb, så ser min vardag ut men självklart går det ann med tanke på att jag har världens finaste arbetsplats. Förutom det är det mycket pappersarbete inför avresan och snart är allting klart och det är bara att invänta mitt avresedatum, 60 dagar kvar och ja, jag börjar få seprationsångest samtidigt som det inte finns något jag faktiskt längtar mer till. 

Trots att jag jobbar varje dag försöker jag ta vara på tiden tillsammans med mina nära och kära. Efter jag slutade idag åkte jag, mamma och pappa till stan för att spela lite minigolf, därefter träffade jag Lovisa en sväng. 

Nu ska jag skicka iväg ett viktigt mejl och betala räkningar innan det är dags att sova. Jobbar frukost imorgon. 

mosters♥♥♥


Vad meningslöst allt måste ha varit innan er. Vad gjorde jag, vem var jag och vad levde jag för? Jag minns inte, för livet med er känns så självklart och jag vill aldrig vandra framåt utan er och det är nog det som gör som ondast. Att åka till andra sidan jorden och leva ett liv där ni inte finns med dagligen, bara tanken får mitt hjärta att gå i tusen bitar även fast jag vet att vi alltid är sida vid sida och anslutna via våra hjärtan. Min kärlek är stark och lika så min äventyrslyst, jag måste få komma ut i världen och hitta platser, människor och delar utav mig själv som jag inte upptäckt ännu för att känna att jag tar vara på livet till fullo, att ge mig ut på egen hand är skrämmande lika väl som det lockar mig, jag tror och är ganska säker på att det är en otrolig erfarenhet och det är just detta som jag vill kunna insperera er med i framtiden, för jag kommer alltid att tro på er och stötta er i val ni gör i livet. Att moster försvinner fysiskt ur erat liv en tid är ingenting som kommer påverka min kärlek till er eller vår relation.
Jag älskar er över allt i livet. Jag älskar er så. ♥
 
Med dessa ord sagda är jag också väldigt glad över att kunna berätta den fina nyhet att hela min familj kommer och hälsar på mig i slutet utav Januari början på Februari. Kommer fira min 20-års dag New York tillsammans med dom och någon dag senare tar jag ut min semester och åker vidare med dom till Florida där vi har hyrt hus. 
Tuva pratar ofta om hur hon måste packa och att hon ska åka flygplan till mig. Älskade hjärtat. 




Glad midsommar


Glad midsommar vänner. Hoppas ni får världens finaste kväll! 

dagen före midsommar


Hej på er! Har varit några hektiska och stressiga dagar. Känner mig lite smått vilsen i mig själv det är mycket som står på agendan nu efter studenten, livet börjar komma ikapp och jag har tvingats spricka den där fantastiska bubblan jag levt i dom senaste veckorna. Men egentligen, nu börjar ett nytt kapitel och jag är ändå fantastisk lycklig över det även om det känns sanslöst overkligt att jag har hela framtiden i mina egna händer! 

Helgen är trots allt efterlängtad. Midsommar ligger mig varmt om hjärtat! Jobbar imorgon 07-12 och sedan ska jag fira med tjejerna. På lördag jobbar jag 07-15.30 och rekomenderar alla att kika upp på Bispbergs Herrgård äta lunchbuffé, kakbuffé eller kanske båd och? Kommer iallefall bli fantastiskt. 

PS. Kämpar med att få upp studentvideon som är SÅ fin. Håll koll. 

Jag har tagit studenten


Jag har tagit studenten! 2015-06/12. Att få kliva upp 03.00 på morgonen med det största leendet för att sedan åka på champagne frukost med människorna du spenderat dom tre senaste åren med var fint, så mycket glädje, kärlek och värme. Det var inte bara jag som var stolt över vad jag åstakommit och vem jag blivit under dessa tre år utan stoltheten liksom hängde i luften, alla vi har gått igenom en personlig utveckling och står stadigare på benen idag än någonsin. Vi begav oss sedan vidare för fotografering, fick våra betyg och åt studentlunch med lärarna innan det äntligen var dags för utspring! Att äntligen få uppleva denna dag var ren magi. 
Min kära älskade familj. Tack! Tack för att ni gjort allt för mig, lyssnade på mig och hjälpte mig att läka när livet svek, för att ni gett mig styrka till att fortsätta framåt och för att ni trott på att jag kan göra vad jag vill med mitt liv, fått mig att våga ta tag i mina drömmar. Jag älskar er ♥
Framför allt vill jag tacka er, Ida och Emelie för att ni under dessa tre år gett mig det finaste i livet eller rättare sagt gett mig meningen med livet. Tack vare Tuva, My och Malte är mitt hjärta helt och alltid uppfyllt av kärlek. 
Mina lärare har även varit mina vänner som jag sett upp till, respekterat och tyckt om så mycket. Att jag idag känner mig stark och målmedveten har jag mycket att tacka lärarna för, dom har alltid sett mitt fulla potential och alltid hjälpt mig till att bli den bästa verisionen utav mig själv. Vi har snackat så mycket skit, skrattat och gråtit tillsammans. Så tacksam över dessa tre år, mina lärare och att jag valde just Plusgymnasiet.
Att jag hittade er och att vi delat dessa tre år är det finaste. Vi har öppnat våra hjärtan för varandra och fått lära oss saker om varandra som föralltid förändrat vår syn på världen och gjort oss till bättre människor. Jag är stolt över den styrka som växt fram i oss alla, vi har vågat ta oss förbi det som varit svårt, förlåtit och blickat framåt även om det har varit svårt och vi har gråtit. Men ni vet, ni kan göra vad ni vill i livet för ni är otroliga och jag älskar er. (Frida, dessa ord är riktade till dig också. Love y) 

Efter att vi alla träffat våra familjer och fått ännu mer kärlek kastat över oss var det dags att åka flak! Alltså. Wow. 
Kom på mig själv flera gånger hur jag bara stannade upp och njöt, vi hade klarat det, vi var klara och att bara få sjunga och dansa på flaket och sprida glädje omkring sig var så fantastiskt! Sedan gick vi paraden genom stan och trängdes med alla glada Falu studenter.
Vi åkte sedan cab hem till mottagningen där hela min familj inväntade mig. Det var så mysigt och jag är så tacksam över allt som var ordnat för mig, kände mig som en prinsessa. Så tacksam! 

lenes student


Lenes student i fredags var så fin! Hade rysningar hela dagen, det är fantastiskt att se alla så himla glada, stolta och fina - Lene fick även ett stipendium och en drös med glädjetårar hörde liksom till. Jag är så tacksam över den här tjejen och trots många års vänskap växer den sig starkare med åren, hon har växt så mycket under dessa tre år och som hon själv beskrev det "Jag har utvecklats till en person jag trivs med själv" Och som jag skulle vilja beskriva som en person som sprider glädje och som man bara vill ha i sin närhet. Jag älskar dig Lene och är otroligt stolt över dig! ♥


På fredag är det min tur. Imorgon kickar studentveckan igång! Puss 
 

studentresan i en vidoe


Skulle vilja göra om studentresan tusen gånger om, så himla fantastiskt! 

Ps. Bilderna kommer upp allt eftersom. 
 

update


4 Juni. Hej på er! Nu var det ett tag sedan jag skrev igen, studentresan var fantastisk minst sagt, sol och festligheter med tjejerna, kunde inte bli bättre! Har både bilder och en video jag tänkt slänga upp under dom närmsta dagarna!
 
Den här veckan har varit väldigt hektisk, har haft värdefulla dagar i skolan med lärarna, jobbat och varit hos frisören (Ja, äntligen har jag studentsvallet klart, även det ska jag visa närmre) Ikväll åker jag till Stockholm för att imorgon fira Lenes student, så stolt över henne och det kommer förmodligen bli ett fint wake-up-call för oss, på måndag börjar ju studentveckan!
 

Jag har bara festen kvar


JAG HAR BARA FESTEN KVAR! Ja mina vänner, igår skickade jag in min sista skoluppgift och är här med klar med gymnasiet, klar med allt! Idag åkte jag till skolan för att fixa lite inför studenten och nu sitter jag och inväntar Emma som sover här inatt, planerar lite kvalitetstid med mina två hjärtan och imorgon åker vi till Rhodos! 



19/5


 
 
Dom senaste dagarna har jag mött många nya och obekanta tankar, vardagen just nu är så främmande.. Knyter ihop påsen angående både skola och relationer för att sedan göra mig redo för att börja om från början, men nya erfarenheter och människor, allt ska vara så enkelt och glatt och fantastiskt just nu (vilket det är, missförstå mig inte) Men det känns i hjärtat att tryggheten sakta men säker börja försvinna och då har jag bara mig själv, då är det bara jag som kan se till att jag tar mig framåt. Förvirrande känslor i glada tider kort och gott. 

Just nu har vi tema-vecka i skolan, kul att alla engagerar sig i något såhär i slutet och att vi gemensamt gör någonting! Förutom att jag bara har 1 skoluppgift kvar så passar jag även på att bli ompysslad, idag fick jag naglar gjorda och på torsdag ska jag fixa fransarna för vet ni vad? På lördag åker jag på studentresa! Puss

PS. Fick bästa motivation i form utav en video från mina värdbarn igår "Hi Johanna, See you soon" 

min matchningsprocess


Min matchningsprocess gick väldigt fort. Det var några pirriga och spännande veckor fullt med mejlande och skypande med olika familjer. Jag försökte förstå hur det skulle kännas när det var rätt och lade väldigt mycket fokus på att jag skulle få en bra connection med familjen och inte vart jag skulle bo, familjen är ju trots allt viktigast det är ju där jag ska bo i ett helt år. När jag väl pratade med familjen som jag sedan matchade med förstod jag verkligen direkt att det var rätt, hela min magkänsla skrek JA. Jag hade förtur eftersom jag har erfarenhet med barn under 2 år och därför fick jag nya familjer hela tiden (För många kan det ta flera veckor mellan matchingarna) Men jag hade tur!
Min matchingprocess tog enbart 16 dagar! 
 
 Match #1 - 1 Maj 
Hingham, MA (Närmaste stad, Boston) En pojke 3,5 år och en flicka 2 år. 

Detta var min första match och jag fick den alltså redan samma dag som min ansökan blev accepterad! Kunde inte sova på natten så läste bloggar om andras matchingprocesser och samtidigt fick jag ett mejl och magkänslan sa direkt att det var en match, and yes it was! Så exalterad när jag läste igenom deras ansökan och fick ett väldigt bra intryck då dom verkade vara väldigt aktiva, positiva och öppensinnade så valde att skicka iväg ett medelande och fick kort där efter ett mejl med orden " When we saw your profile on the Cultural Care website we became very excited. You seem like a friendly and enthusiastic young woman and we think you would be a great fit for our family." Vi bestämde att vi skulle skypea redan på morgonen dagen efter, jag var SÅ nervös och detta gjorde att jag inte fick fram mitt riktiga jag. Jag gillade verkligen den här familjen men efter några dagar valde dom att släppa mig och gå vidare med någon annan. Tråkigt men det fanns en mening med det. 
 
Match #2 - 3 Maj 
Seattle, WA - Två flickor, 3,5 år och 6 månader. 

Läste igenom deras ansökan och kände direkt att det inte var något för mig. Enligt deras profil var det mycket som vi hade olika syn på och dom uppnåde inte dom krav jag hade av en värdfamilj men valde ändå att boka ett skypemöte med dom fall det skulle vara så att bilden utav dom skulle förändras. Vi mailade en del fram och tillbaka innan vi pratade på skype och då förändrades min syn och jag tyckte dom verkade vara en fin familj men magkänslan kändes ändå inte helt rätt så jag valde att gå vidare i min matchningsprocess. 
 
 
Match #3 - 9 Maj 
Weston, CT (Närmaste storstad, New York) - Pojke 9 år, Flickor 8, 3 och 1 år. 
 
Denna match dök upp fort efter att min tidigare match försvann från min profil, jag läste igenom deras ansökan men valde sedan att inte kontakta dom eftersom det inte alls kändes rätt, dels för att fyra barn (där tre av dom hade 2/3 olika aktiviteter i veckan) kändes som för mycket för mig men också för att det  verkade mer som att dom sökte någon som enbart skulle jobba och sköta det mesta i hemmet än någon som skulle vara en del av familjen. 
 
 
Match #4 - 9 Maj (MIN FAMILJ!!!) 
New City, NY - Pojke 3 år, trillingar (två pojkar och en flicka) 2 år 

Fick denna match samma dag som min tredje, och ska inte ljuga när jag säger att hjärtat slog ett dubbelslag när jag såg att dom bodde i NYC (New York var nämligen min drömstad) Tyckte deras familj verkade vara en häftig och unik utmaning, skickade iväg ett medelande till dom dock tog det ett tag innan dom svarade och jag funderade på att ta bort dom, glad att jag INTE gjorde det! Efter någon timme hade jag fått ett mejl och direkt fick jag ett toppen intryck, började även mejla med deras Au Pair som är där nu och åker hem i mitten på Augusti som också är svensk och hon bekräftade bara ännu mer vilken fantastisk familj detta var, när vi sedan skypa så klickade vi direkt och det fanns inga tvivel - Detta är min familj! 

Fick mejl på natten från deras svenska Au Pair (Som var så mycket till hjälp!) att dom hade sagt att dom hoppades att jag ville bli deras nya Au Pair och dagen efter ringde Boston kontoret och sa att dom ville matcha och självklart sa jag JA! Inga tvivel! 

Att ta hand om fyra barn där av trillingar ska bli otroligt kul, det som är bra är att jag själv inte kommer vara ensam ansvarig över alla fyra samtidigt utan att man alltid jobbar två och två i ett team, dom har bland annat en barnflicka som bor i området som är jämngammal med mig och brukar hjälpa till, även deras mormor/farmor och sen är föräldrarna hemma några dagar i veckan. 
 
 
 

moving to NYC


31 Augusti - 106 Dagar. Jag har en hel sommar framför mig innan jag beger mig iväg på mitt livsäventyr, det är en nervös och otroligt stolt, lycklig Johanna som i slutet av Augusti flyttar till NYC. Mina drömmars stad.


Plusawards och 3 dagar


-Två bilder från Plusawards i måndags-

Mitt internet har självklart slutat fungera och nu inväntar vi ett nytt modem hemma så jag bloggar från telefonen. Har varit full fart i skolan denna korta vecka, i måndags var det Plusawards och det bästa måste ha varit när vår fantastiska stylistlärare som gjort allt för mig under dessa tre år och som jag uppskattar mer än allt fick priset "Årets lärare" kunde inte ens hålla tårarna inne. Herregud vad jag kommer sakna plus.. 

Nu har vi tagit långhelg och även blivit påminda om att det enbart är 3 riktiga skoldagar kvar, någonsin.. Mållös! 

Hoppas ni mår bra! Puss